Svenska Spel

Timrå IK

Henrik Sandström

Vad gör du nu för tiden?
– Jag jobbar som idrottslärare på Timrå gymnasium vilket inkluderar en deltidstjänst på hockeygymnasiet.

Du var 21 år när du lämnade IFK Kiruna för Timrå IK 1978. Vad minns du av debuten?
– Ingenting. Det jag minns bäst från mina första veckor i klubben är att laget åkte över till Kiev på träningsläger för att svetsa samman truppen. Timrå hade just åkt ur högsta serien och tappat Mats Näslund till Brynäs, men förfogade fortfarande över ett riktigt bra lag med Lennart Norberg, Anders Dahlin och ”Tåget” Söderberg, som gjorde sin bästa säsong.

Varför föll valet just på Timrå?
– Jag ville komma till ett lag som slogs i serietoppen och Timrås ambitioner var ju att ta sig tillbaka till elitserien direkt. Men givetvis var också jobbet en bidragande orsak och jag erbjöds en tjänst som elektriker i samband med övergången. Jag hade verkligen ingen lust att börja jobba i gruvan.

Du lär också ha haft ett finger med i spelet när Timrå värvade Peter ”Pekka” Lindmark ett år senare?
– Ja, det stämmer. ”Pekka” och jag följdes åt från pojklagen och upp i IFK Kirunas A-lag och jag kom till Timrå året före honom. 
– På våren undrade tränaren Håkan Nygren vilken målvakt jag ansåg var bäst – ”Pekka” i IFK eller Göte Välitalo som vaktade kassen för AIF. För mig var det givet, ”Pekka” hade en otrolig tävlingsinstinkt och vinnarskalle.

Roligaste minnet?
– Självklart när vi tog klivet upp i elitserien 1981-82. Det var min bästa säsong, både spel- och målmässigt. Jag minns bland annat att vi slog ut hårdsatsande Örebro IK i play off innan kvalserien. Jag gjorde fem mål på två matcher mot deras berömda miljonkedja med Hardy Nilsson, Lars-Gunnar ”Krobbe” Lundberg och Martin Karlsson. 
– I kvalserien slog vi även Leksand med 6-0 inför 8000 på läktarna. Jag spelade ihop med Håkan Pettersson och Jari Kaski och gjorde tre mål på Christer Abrahamsson. Vi matchades mot deras bästa femma med Kari Eloranto, Mäkitalo och Laine och lyckades ta bort dom helt och hållet.

Bästa match i Timrådressen?
– Då väljer jag nog den där 6-0-matchen mot Leksand när jag gjorde tre mål. Men jag minns också en seriematch då vi slog Crif med 8-1 och jag gjorde sju mål

Bästa kompis under Timråtiden?
– Jag umgicks mest med Matti Pauna och Micke Johansson på den tiden. Men eftersom jag bor och jobbar kvar i trakten träffar jag fortfarande de flesta gamla lagkamrater nu och då. 
– En person som annars var helt fantastisk på att ta hand om yngre spelare och få dem att trivas var Håkan Pettersson. Han hjälpte och stöttade mig mycket under mina första år i laget.

Vad hade du själv för idol eller förebild under uppväxten?
– Ingen speciell. Men jag minns när AIF spelade en säsong i högsta serien i början på 70-talet och man fick chansen att se storspelarna i Brynäs, Timrå, Skellefteå, Modo och Djurgården live. Det var stort för en Kirunagrabb.

När Timrå åkte ur flyttade du vidare till Stockholm och lirade med Hammarby i elitserien?
– Ja, jag ville samtidigt omskola mig till idrottslärare så det passade perfekt att spela ett par säsonger för ”Bajen”. Tyvärr drogs jag med en del skadeproblem och spelade bara 21 matcher i elitserien (tre mål). 1984, när jag var nyutexaminerad lärare, hörde Timrå av sig igen och flyttlasset gick tillbaka till Medelpad.

Du slutade som elitspelare redan 1987, innan du fyllt 30. Varför det? 
– Jag hade haft ryggproblem en längre tid och kände inte att det var värt att harva omkring i division I längre. Jag valde istället att avsluta med några säsonger i Heffners och provade även på att träna laget en halv säsong början på 90-talet.

Tränarkarriär inget för dig med andra ord?
– Anbud saknades inte, men eftersom jag jobbade som idrottslärare och delade ut instruktioner hela dagarna, kändes det jobbigt att syssla med samma sak på fritiden. Det fanns liksom inte tillräckligt med energi över till det.

Men du har ändå fortsatt att jobba med ungdomar i din roll som instruktör på Timrås hockeygymnasium?
– Ja, och det är otroligt skojigt att få följa de unga spelarna från tonåren och uppåt. Vi har ju också fått fram en del riktigt duktiga spelare som Henrik Zetterberg, Christian ”Crippe” Söderström, Mats Hansson med flera.

Hur bra var egentligen ”Zäta” i 15-16-årsåldern?
– Mycket bra, men inte bäst. ”Crippe” var faktiskt snäppet vassare på den tiden. Men det syntes tidigt att ”Zäta” hade den rätta viljan. Det riktigt gnistrade i hans ögon oavsett om det handlade om hockey, fys eller löpning. 
– Han ville vara först och bäst på allt. Jag hade ju även Henrik i den vanliga skolidrotten och han hade samma inställning där.

Följer du fortfarande med hur det går för Timrå?
– Javisst, jag är på plats och ser de flesta hemmamatcher. Klubben har ju verkligen haft en fantastisk utveckling de senaste tio åren.  

OK, vi avrundar intervjun med att du plockar ut den bästa Timråfemma du spelat med – dig själv inkluderad.
– Då petar jag mig själv direkt och väljer ”Pekka” Lindmark i mål, ”Bo ”Bulla” Berggren och Stefan Pettersson som backar och Jari Kaski, Matti Pauna och Håkan Pettersson som forwards. Jari låg bakom många assist till mina mål.

 

 

HENRIK SANDSTRÖM 
Född: 1957
Säsonger i Timrå: 7 (1978-82, 1984-87)
178 matcher, 170 mål, 82 assist

* Henrik står bokförd för 170 mål i historieböckerna, men detta är felaktigt då statistikerna missat att räkna målen under hans sista säsong – 18 stycken. Henrik prickade alltså in 188 mål i TIK-tröjan och är med det klubbens fjärde bästa målskytt genom tiderna efter Bo ”Bulla” Berggren (195), Håkan Pettersson (193) och Ove Öström (189).

Copyright © 2016-2017 Timrå IK

Produktion och drift: Sports Editing Sweden AB