Svenska Spel

Timrå IK

Jan-Erik "Biffen" Nilsson

Vad gör du nuförtiden?
– Nu i april blir det sju år sedan hustrun Inger och jag flyttade till Marbella i Spanien. Här jobbar jag lite med uthyrning och lite som mäklare. Men det mesta av tiden går åt till att passa barnbarn – och att njuta av sol och värme förstås. Jag har fem barn och åtta barnbarn.  

Med dina 14 säsonger och lagkapten under storhetstiden är du något av mr Timrå. Men vad minns du från debuten 1961?
– I stort sett ingenting. Bara att allting gick så otroligt fort. Det var Bert-Ola Nordlander som upptäckte mig i IFK Östersund och tipsade ledarna i W/Ö och rätt vad det var så debuterade jag i A-laget och sedan även i A-landslaget. Jag spelade alltså i Tre Kronor redan som 17-åring!
– Jag var duktig i fotboll också och spelade för Giffarna och i landskapslaget. Jag försökte kombinera sporterna några år, men tvingades till sist välja.

Varför blev det just Wifsta/Östrand?
– Det var ju ett etablerat lag med stjärnor som Bert-Ola och Eje Lindström och även ”Lill-Strimma” var ju på gång. Dessutom låg Timrå på lämpligt avstånd från Östersund där jag växte upp hos farmor och farmor. Mina föräldrar dog redan då jag var ett år.

Roligaste minnet?
– Jag skulle kunna sitta i timmar och rabbla en massa skojiga minnen, men jag väljer  ”Lill-Strimmas” återkomst från Mora 1968 och Ejes återkomst som tränare 1970 eftersom det blev starten på de gyllene åren när vi slogs om SM-guldet på allvar.
– Ett annat fantastiskt minne är när jag som 19-åring fick följa med på Tre Kronors första Kanadaturné och spela med storheter som Tumba, Lasse Björn, Rolle Stolt, Bert-Ola, ”Dubbel-Nisse” Nilsson, ”Sura-Pelle” och ”Garvis”.  

Tråkigaste?
– Jag slutade redan som 31-åring och det är något jag kan ångra än i dag eftersom jag egentligen stod på toppen av karriären. Jag var så vältränad att jag lätt hade kunnat spela ytterliggare tre-fyra år. 
– Men sommaren 1975 hamnade jag i dispyt med några Timråledare. Jag begärde 10 000 kronor för att spela vidare ännu en säsong, men de vägrade betala den summan. De trodde väl att jag skulle fortsätta ändå eftersom jag just byggt hus och rotat mig. Då blev jag så arg och besviken att jag slutade tvärt och drog till Boden och blev tränare.  
– Ett annat tråkigt minne var när Lennart ”Lill-Strimma” Svedberg förolyckades den 31 juli 1972. Med honom i laget hade vi förmodligen haft stora chanser att vinna SM-guld både 1973 och 74.

Någon speciell match du gärna minns?
– Den häftigaste jag spelat är den mot Brynäs 1972 då det var nästan 12 000 personer i hallen.  Saken blev ju inte sämre av att vi vann med 4-3.

Bästa kompis under Timråtiden?
– Tommy Andersson och jag umgicks mycket en tid, var ute och dansade, reste på semester tillsammans och så. Men alla i laget levde egentligen som en enda stor familj. Vi hade en fin sammanhållning.

Någon gammal spelare du fortfarande håller kontakten med?
– Minst en gång i veckan pratar jag med Kent Lindgren som ju är tillbaka i A-laget som massör. Jag var i Sverige så sent som i september och bodde då hos Kent. Jag passade även på att se Timrå spela och klubbdirektören Thomas Johansson visade mig runt på arenan. Det var riktigt trevligt. 
– Tidigare umgicks jag också en del med Mats Näslund när han hade hus på Marbella, men han sålde för några år sedan.

Vad hade du för idol eller förebild under uppväxten?
– Bobby Orr var nummer ett, men också en spelare vid namn Frank Mahovlich. Sedan beundrade man ju många av ryssarna förstås.

Timrå IK och du grävde ner stridsyxan och du återvände som A-lagstränare 1976-78?
– Man skulle kunna säga att jag var med om både klubbens uppgång och fall. Första säsongen förde jag tillbaka laget till elitserien och vi gick obesegrade genom serien. Jag tror att det fortfarande är unikt för hockey-Sverige. 
– Säsongen därefter ramlade vi ur elitserien efter en målskillnadsaffär i sista matchen mot Björklöven och det var fruktansvärt bittert. Klubben hämtade sig inte på många år efter den smällen.

Sedan hörde hockeyförbundet av sig?
– Ja, jag blev erbjuden jobbet som förbundskapten för Vikingarna och som assisterande förbundskapten till Tommy Sandlin i Tre Kronor. Jag stannade på den posten i fyra år och samarbetade med Tommy i VM 1979 och 1980, ”Ankan” Parmström i VM 1981 och Canada Cup 1981 och med Bengt ”Fisken” Ohlson i VM 1982. Faktum är att jag även jobbade som observatör åt ”Virus” Lindberg under VM i Wien 1977. 
– Det här var riktigt roliga år, men sedan tappade jag lusten för hockeyn helt under många år. Jag hade massor av förfrågningar, men valde att satsa på familjen och den civila karriären istället.

Du lär också ha legat bakom ”Pekka” Lindmarks debut i Tre Kronor 1981?
– Ja, och det är jag faktiskt lite stolt över. Tre Kronor skulle spela en träningslandskamp i Ö-vik när Modos Sune Ödling plötsligt blev sjuk. Jag tipsade ”Ankan” Parmström om att Sveriges bäste målvakt fanns i division I-laget Timrå och att han borde våga chansa på ”Pekka”. Resten är historia.

Följer du fortfarande med hur det går för Timrå?
– Absolut, med stort intresse! Jag lyssnar alltid på sportradion via internet och så har jag några bekanta som spelar in matcher på tv och skickar dvd-skivor hit till Marbella. 
– Jag åker hem till Sverige under senvintern och då räknar jag också med att få se en del matcher live.

Din favoritfemma under tiden som Timråspelare?
– Som målvakt väljer jag Lennart ”Knutte” Lind och backplatserna tar Lennart ”Lill-Strimma” Svedberg och jag själv hand om. Kedjan får bli ”Bulla”, ”Tåget” och Ove Larsson.

Till sist – varifrån kommer smeknamnet ”Biffen”?
– Redan då jag konfirmerades som14-åring var jag 186 centimeter lång och vägde 85-86 kilo. På den tiden hade jag en kompis som var liten tunn och samtidigt fanns det en serie som hette ”Biffen och Bananen”… och på den vägen är det!

Allt för tidigt avled Jan-Erik ”Biffen” Nilsson fredagen den 3 september efter en tids sjukdom, bara 66 år gammal.

 

 

JAN-ERIK ”BIFFEN” NILSSON
Född: 1944-2010
Säsonger i TIK: 15 
som spelare (1961-76) 
som tränare (1976-78)
337 matcher, 69 mål, 82 assist
1 SM-silver
2 SM-brons
8 A-landskamper, 17 B
NM-guld

Assisterande förbundskapten i Tre Kronor under Tommy Sandlin, Anders ”Ankan” Parmström och Bengt ”Fisken” Ohlson 1978-82

Copyright © 2016-2017 Timrå IK

Produktion och drift: Sports Editing Sweden AB