Svenska Spel

Timrå IK

Lars-Eje Lindström

Tränarkarriär: Heffners, Tunadal, Sundsvall/Timrå, Timrå IK, Sundsvall, Härnösand, Njurunda SK samt Timrås B- och A-juniorer mellan 1988-2007.  

Vad gör du nu för tiden?
– Jag bor i Fagervik, med fru och familj och arbetar som verksamhetsvaktmästare på Timrå kommun. På hockeysidan hjälper jag till i Kovlands IF, som assisterande till Peter Smedberg. Dessförinnan tränade jag Timråjuniorerna i fem säsonger.

Vad minns du från A-lagsdebuten som 17-åring 1975?
– Har inte den blekast aning om vilka vi mötte eller hur det gick. Men jag kommer ihåg att jag var väldigt nervös och att jag spelade backpar med Tommy Andersson. Jag minns också att det gick bra, för jag fick mycket beröm efteråt.  

På den tiden var pappa Eje tränare?
– Jo, men det var många som tyckte att jag borde ha fått en plats i A-lagstruppen tidigare, men farsan gav mig inga favörer. Han ville väl kanske skydda mig?
– Jag har faktiskt Frank Berggren (”Bullas” pappa som nyligen gick bort) att tacka för att jag fick chansen. Han hotade nämligen med att hoppa av från ungdomssektionen om jag inte blev uttagen i A-laget! 
  
Atlas Copco står som din moderklubb. Det måste du förklara lite närmare. 
– Det var så att när pappa tog över som tränare i AIK i mitten på 60-talet, så bodde vi i Nacka, alldeles intill Atlas Copco-fabriken som också sponsrade en del ungdomslag. Roland Stoltz började faktiskt också sin karriär i Atlas Copco.

Var det självklart att du skulle satsa på hockey under uppväxten?
– Nej, i tidiga tonåren var jag nog ännu bättre i fotboll och blev även uttagen till elitlägret i Halmstad. 
– Där inträffade en episod som kom att avgöra att valet föll på hockeyn. Första kvällen samlades ett 40-tal talanger från hela landet i en aula och förbundskaptenen Georg” Åby Ericson kom dit och spelade piano och pratade. Sedan ställde han frågan om det fanns någon i salongen som satsade på ishockey och jag var den ende som räckte upp handen. Då svarade han kort: ”Då kan vi inte räkna med dig hädanefter”. Det glömmer jag aldrig. 
– Faktum är att jag innan lägret fått starka indikationer på att jag skulle bli uttagen i pojklandslaget, men efter den händelsen hörde jag aldrig något mer ifrån dem…

Roligaste minnet i Timråtröjan?
– När jag som 17-åring avgjorde borta mot Frölunda i Scandinavium (4-3) med ett slagskott från blå. Den kvällen bildade jag backpar med Janne Kock. 
– Ett annat skojigt minne är förstås när vi gick upp i elitserien 1980-81 under Olle Åhmans ledning.

Tråkigaste?
– Båda gångerna som jag var med om att åka ur Elitserien.

Vem hade du som idol eller förebild?
– I tonåren var det Bo ”Bulla” Berggren. ”Bullas” spelsinne, puckkontroll och hårda skott var något utöver det vanliga.

Svåraste motståndaren?
– Oj, det var en svår fråga. Men en sådan spelartyp som Ulf Thors i Modo var extremt jobbig på grund av sin längd, räckvidd och styrka.

Mitt främsta minne av dig är ditt unika hattrick i länsderbyt mot Modo (7-6) säsongen 81-82. Ingen annan Timråspelare har lyckats upprepa den bedriften. 
– Än i dag kommer det fram fans som påminner mig om den matchen. Vid ett av målen skickade jag bara iväg pucken från mittzonen och åkte för att byta, men då jag satt gränsle över sargkanten hörde jag publikens vrål. Målvakten hade tappat in pucken! Efteråt upptäckte man att Modo-målvakten Ben Perrault led av synfel och skickades hem.
– Men det är inte alla som lyckats pricka in ett hattrick i ett elitseriederby, oavsett om målvakten är blind eller inte, ha ha!

Du lär också finnas med i rekordböckerna som den spelare som blivit utvisad flest gånger under en elitseriematch. Fem gånger mot Björklöven 1981.
– Kul att man innehar något rekord i alla fall. Jag antar att det rörde sig om fem hakningar också, he he.  

Som junior var du bofast i landslaget och har ett JEM-silver liggande hemma i bokhyllan. Det är väl ett minne som ligger dig varmt om hjärtat?
– Absolut. Det var inget dåligt gäng som spelade hem silvret nere i Tjeckoslovakien 1976; Bengt-Åke Gustafsson, Harald Lückner, Hans Särkijärvi och Pelle Lindbergh bland annat. 
– Året därpå var vi i Timrå ytterst nära att vinna JSM-guld, men föll mot Brynäs i finalen. Vi hade oflax med skador på Matti Pauna, Thord Johansson och Peter Lund och själv spelade jag hårt tejpad. Annars hade vi nog vunnit.

Bästa kompis under Timråtiden?
– ”Pekka” Lindmark och jag och våra fruar umgicks flitigt under en period, liksom med Thommy Abrahamsson och hans fru. Det var fantastiskt att få lära känna ”Abris”, en otroligt snäll och ödmjuk människa. När man träffade honom privat kunde man aldrig drömma om att han kunde bli så tokig ute på isen.
– Men jag umgicks nog med de flesta i laget, vi var ett härligt häng.

Du slutade på elitnivå redan innan du fyllt 30 för att sedan påbörja en lång tränarkarriär. Det var aldrig aktuellt att du skulle flytta och prova lyckan någon annanstans?
– Jag hade anbud från Brynäs redan som 18-åring, men det tordes jag inte ens berätta för farsan. Några år senare hörde också Färjestad av sig, men det rann ut i sanden. Närmast var nog ändå Malmö, då Tommy Andersson tagit över som tränare. Agneta (hustrun) och jag åkte ner och träffade klubbledningen, men i samma veva blev jag erbjuden en vaktmästartjänst i Timrå. 
– Sedan ska jag väl också medge att jag alltid har varit lite hemmakär av mig.

Detsamma gäller tränarkarriären. Du har inte saknad attraktiva anbud, men ändå valt att stanna i hemtrakten? 
– Det stämmer att jag haft en del smickrande anbud under årens lopp, men att flytta runt och träna ett lag några år här och några år där… nej, det har aldrig lockat mig. Jag är nöjd med vad jag åstadkommit på hemmaplan och betraktar mig mer som en utbildare i hockey än en hockeytränare.

Till sist, plocka ut den bästa Timråfemma du spelat ihop med?
– ”Pekka” Lindmark i kassen, Janne Kock och Thommy Abrahamsson som backar samt Åke ”Tåget” Söderberg, Olle Åhman och Bo ”Bulla” Berggren som forwards. Det blir två centrar där, men det kan inte hjälpas. 
– ”Tåget” Söderberg var nog den spelare som hade mest potential av alla i Timrå. Han hade förutsättningarna att bli hur stor som helst om han inte haft en sådan otur med alla skador.

 

 

LARS-EJE LINDSTRÖM
Född: 1957
Säsonger i Timrå IK: 12 (1975-87)
369 matcher, 53 mål, 82 assist
JSM-silver 1977
JEM-silver 1976
21 juniorlandskamper  

Copyright © 2016-2017 Timrå IK

Produktion och drift: Sports Editing Sweden AB