Svenska Spel

Timrå IK

Tommy Andersson

Vad gör du nuförtiden?
– Anette (sambon) och jag bor i italienska Brunico sedan i somras, där jag dels ansvarar för Pustertals juniorlag och dels är hjälptränare i A-laget åt Jens Hellgren.

Hur kom det sig att du hamnade där?
– Efter 20 år som personalchef på Akzo Nobel i Stockvik tyckte jag att det var dags för ett break, så jag ansökte om tjänstledighet. Samtidigt passade Anette på att avyttra sin verksamhet och vi längtade båda efter ett äventyr. 
– Det var så jag kom att tänka på Gunnar ”Svesse” Svensson, som jag känner sedan gammalt, och bad honom undersöka om det fanns något tänkbart jobb åt mig utomlands. När sedan den här chansen dök upp tvekade vi inte en sekund.

Berätta mer. Hur går det för ditt lag? Vilken standard håller ligan? Hur är publikintresset?
– Pustertal är klart för kvartsfinal, men jag tror inte att vi räcker till mot topplagen Bolzano, Milano eller Cortina.
– Dessa lag skulle klara sig riktigt bra hemma i allsvenskan, medan vi skulle få slåss i botten. 
– Vi snittar ungefär 1800-2000 åskådare, medan till exempel Bolzano och Milano lockar det dubbla.

Vi backar 45 år i tiden. Året är 1963 och du debuterar i W/Ö-tröjan redan som 14-åring. Vad minns du?
– Att få chansen i A-laget i så unga år var förstås en fantastisk händelse. Jag kommer ihåg att vi samlades på järnvägsstationen i Timrå för att åka tåg till Västerås och spela på Rocklundas utomhusrink mot Uno ”Garvis” Öhrlund och kompani. Hur det gick minns jag inte alls, men det kändes stort att få vistas i samma sällskap som Sören och Östen Boström, ”Stickan” Zetterberg, ”Kulle” Olovsson, ”Picke” Andersson, Olle Åhman och ”Biffen” Nilsson. Jag skulle tro att mina ögon och öron var stora som tekoppar under hela resan.

Var det självklart för dig att börja spela hockey?
– Under skoltiden var jag faktiskt en av Medelpads bästa skidåkare, men det var ändå hockeyn som var roligast. Dessutom växte jag ju upp en bit från ishallen, så valet föll sig ganska naturligt.

Vad hade du för idol eller förebild under uppväxten?
– Jag fick aldrig spela tillsammans med ”Lill-Strimma”, men han satt ofta på vaktmästeriet i ishallen och snackade med Isak (Sören Isaksson) eller i omklädningsrummet hos materialaren ”Göken” (Leif Dahlin). Han hade alltid en stund över för oss yngre och var väldigt bussig och ödmjuk.

Roligaste minnet?
– Då svarar jag JSM-guldet 1968. Vi var ett riktigt kompisgäng som osade av talang – bröderna Pettersson, tvillingarna Lundström, ”Bulla”, ”Tåget”, Lennart Norberg med flera. 
– Vi tränade som djur och lyckades också bli bäst i Sverige.

Tråkigaste?
– Jag ingick som en del i byteshandeln när ”Lill-Strimma” Svedberg värvades från Mora 1969. Jag trivdes bra i Dalarna och debuterade bland annat i Tre Kronor under den perioden. Men efter tre år flyttade jag hem igen för att få kämpa om SM-guldet och spela med ”Lill-Strimma”. 
– Men det blev inget av med det, eftersom han körde ihjäl sig samma sommar. Det är fortfarande ett väldigt dystert minne.

Någon speciell match du gärna minns tillbaka på?
– Vi hade många tuffa holmgångar mot Brynäs i början på 70-talet och särskilt en hemmamatch har av någon anledning fastnat på näthinnan. Det var nog samma säsong som vi tog silver (1973-74). Jag minns att vi vann klart och att det var en sådan där match då allting fungerade perfekt för mig.

Bästa kompis i Timrå?
– Håkan Pettersson.

Någon från den tiden som du fortfarande håller kontakten med?
– ”Bulla” och jag har stugorna ett stenkast från varandra ute på Tynderö och träffas en del på somrarna. Annars springer jag nog på de flesta gamla lagkompisar när jag går på matcherna.

I historieböckerna står du noterad för åtta landskamper i Tre Kronor. Det var aldrig aktuellt med VM-spel för din del? 
– Jodå, jag fanns med i diskussionerna när Kjell Svensson och ”Sura-Pelle” Pettersson var förbundskaptener, men gallrades bort på grund av fysiken. Jag var helt enkelt för liten och lätt för internationell hockey.

Efter elva säsonger i Timrå flyttade du söderut 1977. Varför hamnade du i just Malmö?
– Ödet, skulle man väl kunna säga. Från början var det meningen att jag skulle till Schweiz och spela. Under tiden i Mora hade jag lärt känna en skidledare vid namn Lasse Olsson, som i sin tur hade fått anställning i det schweiziska skidlandslaget. Men innan det hann bli något fick Lasse sparken och alltihop rann ut i sanden. 
– Därefter fick jag några förfrågningar från Danmark innan Benny Burakovsky (pappa till Robert och Michael) lockade mig till Malmö, där jag först lirade en säsong under Janne Stolpe och sedan tog över som spelande tränare.

Bäste spelare du någonsin mött?
– Jiri Kochta som spelade i tjeckiska landslaget i början på 70-talet. Den killen skojade med mig så in i h-e att jag var uppe på 20:e raden på läktaren och köpte korv. Han var avig, snabb och stark. En riktig mardröm för en back.

Svåraste motståndaren i Sverige?
– Lars-Gunnar ”Krobbe” Lundberg i Brynäs. Han var också otroligt teknisk och nästan omöjlig att stoppa när han var på det humöret.

Sveriges bästa spelare genom tiderna?
– Börje Salming.

Och världens?
– Fetisov. Se där, två backar!

Följer du fortfarande med hur det går för Timrå?
– Absolut. Jag brukar läsa matchreferaten på Dagbladet och ST:s webbsajter och när jag är hemma går jag och ser så många matcher jag kan. Jag är ju född och uppväxt på orten så självklart har jag en bit av mitt hjärta i Timrå IK. Men jag har faktiskt en liten bit hjärta i alla klubbar jag varit i. Till och med Skellefteå, trots att de gav mig sparken som tränare.

Till sist – plocka ut en favoritfemma från din tid i Timrå.
– Hmm… Jag spelade varken med ”Pekka” eller ”Lill-Strimma” och Mats Näslund hade fortfarande inte riktigt slagit igenom, även om vi hann spela ihop i en säsong… (lång tystnad)
– Christer Sehlstedt i mål, Jan-Erik ”Biffen” Nilsson och Stefan Pettersson som backar och framåt säger jag Håkan Pettersson, Olle Åhman och Finn Lundström. Det var en ruskigt effektiv och målfarlig trio.

INTERVJUAD AV: PELLE EHNBERG hösten 2007

 

 

TOMMY ANDERSSON
Ålder: född 490120
Säsonger i Timrå IK: 11 (1963-69, 1972-77)
217 matcher – 12 mål – 28 assist
1 SM-silver, 2 SM-brons 
JSM-guld 
8 A, 27 B, 19 J 
Övrigt: Tommys tränarkarriär inleddes i Malmö 1978. Därefter Troja, AIK, Skellefteå, Timrå IK (kort inhopp som hjälptränare åt Lage Edin) samt olika omgångar i Sundsvall Hockey mellan 1985 och 2000. Tidigare även ordförande i Sundsvall/Timrå och Medelpads Ishockeyförbund.

Copyright © 2016-2017 Timrå IK

Produktion och drift: Sports Editing Sweden AB